Jamen nu var det väl bra länge sedan jag visade er några goa djur: 
Här en del (man vill ju va lite hemlig innan den är klar hihi) av teckningen som jag av misstag ritade på fel sida av pappret. Nu har jag tejpat upp den på fönstret för att spegelvända den helt enkelt. Om jag blir nöjd med slutresultatet så kommer den kanske få hänga vid kottens säng här framöver. Fortsättning följer!
Ni kanske inte heller har missat att Alfons Åberg ”fyller” 40 år 2012, tänk vad många ungar som har läst Gunnilla Bergströms böcker. Jag tittade på Wikipedias lista över samtliga böcker och kom fram till att jag hade bäst koll på de mellan 1972-1991. Vilket är rimligt eftersom jag började skolan 1990. Som jag minns det tyckte jag bäst om ”Alfons och Milla” ”Kalas, Alfons Åberg” och ”Vem räddar Alfons Åberg”. Bland det bästa var när Alfons satt under bordet och åt tårta bara tillsammans med Milla, Victor och gosedjuren i ”Kalas Alfons Åberg”. Som han ville från första början! Har ni någon favorit? Jag tittade på de animerade versionerna av böckerna också, var de inslag på Björnens Magasin mån tro? Den är ju förbannat fin ”Alfons-jingeln” hur som helst.
Sen så är ju Gunilla Bergströms bilder spännande med collageinslag, effektfull enkelhet kombinerad med starka färger. Det var så häftigt att Alfons pappa läste en ”riktig” tidning när han rökte på sin pipa! Jag hörde dessutom att böckerna om Alfons Åberg numer tillägnats en hel avhandling!
Jag vaknade av att Martin sa -Emma! Vi ska till barnmorskan! Man blir ju så snurrig och uppe i varv på en sekund när man försovit sig. Jag liksom attackerar garderoben och kör runt med tandborsten som en galning. Som tur var hann vi dit i tid, ingen skada skedd. Nu tre timmar efter vårt besök klipper ögonen och kroppen vill lägga sig ner. Ständigt denna vessla!
Jag önskade mig ”bleedproof”-papper i julklapp. Vilket jag också fick! Bleedproof innebär att färgen inte ”blöder”, alltså sprider ut sig. Det är riktigt störande om man fyller i en liten detalj, exempelvis ett öga. Papperet är mycket tunnare än vad jag är van vid, trots det går färgen (promarker) inte igenom och kladdar ner bakomliggande ark! Att pappret är sladdrigt är ovant men något jag förmodar att jag vänjer mig vid. Färgens rätta egenskaper (som att färgen inte blir flammig utan jämn) kommer bättre fram på den här typen av papper än vanligt papper, pappret suger inte upp färg utan den lägger sig som ett skikt på ytan. Jag upplever också att färgerna blir ytterligare klarare/intensivare på det här pappret som är anpassat för promarker/likvärdiga färgpennor.
En kritik ska jag också klämma in, det är att pappret har en ”baksida” och en ”framsida”. Jag gjorde misstaget att ovetandes teckna på baksidan av ett ark, det visade sig vara förödande. Promarkerfärgen torkade för fort, blev flammig, kornig, löste upp de svarta tuschlinjerna och blev mycket, mycket dassig i färgen. Det är ett misstag jag inte vill upprepa, vad arg jag blev! Jag tror det kommer gå att rädda den drabbade teckningen om jag ”vänder” på den med hjälp av ett ljusbord/fönsterruta. Ska prova i alla fall, skulle kännas surt att ge upp något man arbetat med i två dagar.
Tumme upp: 1) Att pappret faktiskt är ”bleedproof” 2) klarare/intensivare färger 3) färgen går inte igenom pappret till nästa ark 4) pappret suger inte färg.
Tumme ner: 1) Att pappret är sladdrigt gör det skörare än ”vanligt papper” och svårare att hantera 2) tecknar man på fel sida får det förödande konsekvenser.
Dagens ord: Mört (fisksort som jag ofta säger att jag är lika trött som)
Fotografierna på denna blogg är mina egna och skyddas av: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Har du en önskan om illustrera något med hjälp av ett foto från min blogg vill jag att du är tydlig med att det är jag som är fotografen. Om du inte sedan innan har haft kontakt med mig vill jag att du hör efter om ditt lån är OK.
